Steg för steg öppnade sig mina förmågor på ett sätt som inte längre gick att bortförklara. Min intuition och klärvoajans skärptes — jag såg mönster, förstod sammanhang och fick tillgång till information som gick bortom det vanliga förnuftets räckhåll.

Genom healing och energiarbete lärde jag mig att arbeta med det som inte syns men alltid känns: den energi som genomsyrar allt levande. Och med mediumskapet kom en av livets djupaste gåvor — möjligheten att förmedla kärlek och budskap från dem som gått vidare, och att ge sörjande människor något att hålla fast vid.

Det som förenar allt detta är viljan att hjälpa. Att se den människa som sitter framför mig, möta henne eller honom precis där de befinner sig, och tillsammans hitta klarhet, läkning och ny riktning. Det är inte jag som gör jobbet — jag är ett redskap, en kanal.